Tekniska framsteg, som mobiltelefoner med framåtvänd kamera, gjorde selfien till en del av populärkulturen.
Sociala medier skapade ett utrymme där selfies kunde blomstra.
Selfies förändrades avsevärt under åren och började engagera det sociala alltmer.
Gen Z tar fler selfies än någon annan generation.
Majoriteten av människor använder filter och redigeringsverktyg innan de lägger upp sina selfies online.
För två decennier sedan genomgick våra fotovanor drastiska förändringar och vi började dela med oss av våra liv på ett helt nytt sätt. Vi började ta massor av bilder, inte bara på våra vänner och platser vi besökte utan även av oss själva. Sedan dess har selfies varit en självklar del av vår digitala kultur.
Även om själva ordet “selfie” är relativt nytt har viljan att fånga oss själva på bild djupgående historiska rötter. Självporträtt har förekommit i form av medeltids- och renässansmålare som på subtila sätt fått med sig själva i gruppmålningar. Konsten har utvecklats till de kraftigt filtrerade selfies vi ser idag. Det har alltid handlat om mer än bara en avbildning av vårt utseende. Självporträtten har varit ett sätt att upptäcka oss själva, identifiera oss med vår kultur och vårt samhälle och till och med varit ett verktyg för att omdefiniera vår identitet och utmana samhällsnormer.
Men när vi delar selfies handlar det inte bara om personligt uttryck; vi lägger faktiskt ut en bit av oss själva på internet. Och något som ofta förbises när vi lägger ut oss själva online är vår integritet och säkerhet. Samtidigt som vi utforskar selfiekulturen vill vi också hitta sätt att skydda vårt privatliv, gärna med de fördelar som kommer med ett VPN, som kan hjälpa till att dölja din riktiga position från sociala plattformar.
Häng med när vi djupdyker i selfiens historiska utveckling, upptäcker de senaste trenderna och tar reda på hur du kan skydda dina data när du delar bilder online.
Selfiens framväxt
Selfien har kommit en lång väg sedan Robert Cornelius tog världens första fotografiska självporträtt år 1839. Det var dock inte förrän smarttelefonerna kom in i våra liv, särskilt de med framåtvänd kamera, som selfien verkligen kunde slå rot i vår kultur.
De första selfierna
Under selfiens tidiga dagar dök de mest upp i form av profilbilder på plattformar som MySpace. De här tidiga selfierna var, med dagens mått mätt, ofta lågupplösta bilder tagna framför speglar med mobiltelefoner utan internetuppkoppling. Eftersom de i första hand användes som profilbilder på tidiga sociala plattformar var de ofta tagna med noggrant uttänkta poser och visar i första hand användarnas ansikten.
Sociala medier som katalysator
Under det tidiga 2000-talet, hand i hand med mobiltelefonins tekniska framsteg, började de sociala medierna blomstra och gav oss nya ytor att dela våra liv på och bidra till den framväxande internetkulturen. Det var en katalysator för den moderna selfien som vi känner den, med de ökända ankläpparna och andra trender som sparvansiktet och fiskmunnen som dök upp vid sidan av.
Den gyllene eran
Mitten av 2010-talet får anses vara selfiens storhetstid. 2013 utsågs “selfie” till årets ord av Oxford Dictionary, vilket befäste dess kulturella betydelse. Ett år senare nådde ordet “selfie” sin peak med fler sökningar på Google än något annat år. Sociala plattformar som Facebook och Instagram översvämmades av olika selfietrender och utmaningar. Som en del av den växande trenden såg vi nya produkter på marknaden som selfiepinnar och ringlampor. Kändisarna började bejaka selfiekulturen mer och mer, med minnesvärda ögonblick som Ellen Degeneres Oscar-selfie, hysterin kring hashtaggen #wokeuplikethis och Kylie Jenners toa-selfie på Met-galan.
Bakslaget
I jakten på innovativa selfies finns det de som gett sig in på farligt och till och med olagligt territorium. Selfies på tak eller tillsammans med vilda djur blev allt vanligare under en period och innebär oerhörda risker. Selfiepinnar har förbjudits vid vissa turistattraktioner, antingen av säkerhetsskäl (till exempel på museum) eller för att de skapar så mycket irritation. Sorgligt nog fortsätter selfie-relaterade dödsfall och skador att öka eftersom folk riskerar livet för att få till den “perfekta” bilden. Det väcker frågan om huruvida vår digitala fåfänga har gått för långt.
Aktivism och kroppspositivism
Under det sena 2010-talet har folk i allt högre utsträckning börjat använda selfies för att uttrycka politiska sympatier och stöd för sociala frågor som #metoo och #icebucketchallenge och även för att ge röst åt minoritetsgrupper och sprida olika välgörenhetsinitiativ.
Rent estetiskt har selfien också genomgått ett skifte mot mer autenticitet med fler och fler osminkade ansikten, mer kroppspositivism, färre filter och genomtänkta poser. Två nya selfietrender, 0.5-selfien (där folk tar bilder med vidvinkelobjektivet på telefonens baksida så att de inte ser resultatet förrän efteråt) och trafikspegelselfien (selfies som förvrängs i en konvex spegel) har ambitionen att bejaka imperfektion och dokumentera ögonblick på ett mer ofiltrerat sätt.
Gen Z tar fler selfies än någon annan generation
Enligt en ny rapport från foto- och designföretaget Eksposure tas det varje dag 93 miljoner selfies världen över. Det blir många putmunnar och segertecken! Även om millennials var de som gjorde selfien stor har Gen Z tagit den till nästa nivå med fler selfies än någon annan åldersgrupp.
En ny studie visar att Gen Z i genomsnitt tar 3,16 selfies per vecka, vilket är nästan 2,5 gånger så många som millennials, som landar på 1,37 per vecka i genomsnitt. Gen Z står också för trender som “smize” (att le med ögonen istället för att visa tänderna), 0.5-selfies och trafikspegel-selfies.
Dessutom tar kvinnor fler selfies än män i alla generationer utom bland boomers, som inte tar så många selfies överlag men där männen vinner över kvinnorna med sina 0,5 selfies per vecka mot 0,4 för kvinnorna i samma generation.
Det är i Gen Z som männen tar flest selfies (i genomsnitt två per vecka), men Gen Z-kvinnorna tar hem priset med fler än fyra selfies varje vecka. Det är dubbelt så många som millennial-kvinnorna, som tar 1,5 selfies per vecka och Gen X-kvinnor som tar 1 per vecka.
Selfies per vecka efter generation och könstillhörighet
Generation | Kvinnor | Män |
---|---|---|
Gen Z (födda 1997–2012) | 4,08 | 2,23 |
Millennials (födda 1981–1996) | 1,54 | 1,19 |
Gen X (födda 1965–1980) | 0,98 | 0,66 |
Baby Boomers (födda 1946–1964) | 0,41 | 0,53 |
Källa: Shiny smile
Filippinerna är det land där det tas flest selfies, följt av USA
Enligt den senaste statistiken från Eksposure är det i Filippinerna flest selfies tas. På 100 000 invånare i staden Pasig, som leder ligan, tar 258 personer regelbundna självporträtt med kameran. Tvåa på listan är Manhattan i New York där 202 på 100 000 personer är regelbundna selfie-fotografer, följt av Miami, Florida, där 155 per 100 000 invånare tar regelbundna selfies.
Flera år gammal statistik visade faktiskt att 62 % av USA:s invånare hade tagit en selfie vid något tillfälle i livet. I den yngsta åldersgruppen, 18 till 34, fanns högst andel selfie-fotografer, hela 82 %.
I åldersgruppen 35 till 54 hade 63 % tagit en selfie medan siffran var 44 % i gruppen som var 55 år och äldre.
Psykologin bakom selfies och deras inverkan på den psykiska hälsan
I de sociala mediernas tidsålder har selfien blivit ett självklart sätt att uttrycka sig. Den har gett upphov till otaliga debatter och väckt både beundran och kritik. Många menar att selfies är ett uttryck för narcissism eller ett desperat rop på uppmärksamhet. En närmare titt ger dock en annan bild (ursäkta ordvitsen).
En studie från Ohio State University utmanar den rådande uppfattningen att selfies bara drivs av narcissistiska tendenser. Forskningen visar att folk oftast tar bilder av en händelse för att förmedla händelsens budskap, men om de har med sig själva i bilden är det för att de vill minnas den fysiska upplevelsen av händelsen.
Selfies och sociala mediers inverkan på den psykiska hälsan är dock fortfarande ett hett debattämne. Media skuldbelägger ofta selfies och sociala medier för de ökande psykiska ohälsotalen. Forskning på ämnet nyanserar dock den bilden något. En studie från University of London visar exempelvis att 12 % av sociala media-användare upplever att sociala medier har negativ inverkan på deras självkänsla medan 10 % rapporterade att det faktiskt stärkte den.
Kopplingen mellan selfies, självkänsla och psykisk hälsa är komplex. En brittisk studie med över 3 000 deltagare visade att hela 71 % inte ville dela ett foto av sig själva online utan att först redigera det. Beroendet av redigeringsverktyg visar den starka viljan att presentera en perfekt version av sig själv på internet.
Av dem som redigerar sina selfies använder ungefär 8 % Instagram till det, medan två tredjedelar använder appen Facetune. De gör det för att täcka ojämnheter i hyn och göra ändringar i ansiktsdragen.
Filter spelar också en viktig roll i att forma det utseende som visas upp online. Både män och kvinnor hävdar att de ibland använder filter för att göra sig själva snyggare. Kvinnor verkar dock göra det oftare och säger att de i 9 fall av 10 använder filter när de lägger upp selfies i sociala medier.
Även om sociala medier otvivelaktigt kan göda orealistiska förväntningar och ha en negativ inverkan på psykisk hälsa är det lika viktigt att uppmärksamma hur de kan bli en plattform för att uttrycka den man är och nå ökad förståelse. För många är sociala medier en plats där de fritt kan uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser. Det kan vara en plattform att göra sig hörd och sedd på och i längden förbättra sitt psykiska mående.
Därför sträcker sig selfie-psykologin bortom enkla narrativ om narcissism. Selfies har utvecklats till ett mångfacetterat slags självuttryck som ger folk möjlighet att fånga och förmedla viktiga ögonblick i livet. Även om sociala mediers inverkan på den mentala hälsan fortfarande är komplex står det klart att selfies kan utgöra ett verktyg för självreflektion, en väg till nya kontakter och ett sätt att ta makten över sitt liv.
Selfiens framtid
I vår tid av spirande selfiekultur går det inte att bortse från generation Z. Det är en generation som revolutionerat selfiekonsten genom att utmana traditionella skönhetsnormer och efterfråga mer autenticitet. Trender som “0.5” och selfies utan smink är exempel på deras strävan att frigöra sig från normerna som alltför iscensatta bilder gett upphov till.
Om vi blickar framåt är det uppenbart att selfies fortsatt kommer ha en framstående roll i det sociala medielandskapet men (förhoppningsvis) med ett djupare syfte. Utöver att fånga ögonblick av personligt uttryck kommer de i större utsträckning bli ett medel för att sprida och stödja olika sociala frågor.
Bonus: skydda ditt privatliv när du delar selfies online
Otaliga selfies delas online varje dag och det är viktigt att vara medveten om de säkerhetsrisker det kan medföra. Följ de här tipsen för att skydda ditt privatliv när du delar dina snapshots med världen:
1. Inaktivera geotaggning
De flesta smartphones har en automatisk funktion för geotaggning som registrerar den plats där dina foton tas. Geotaggning kan utgöra en integritetsrisk eftersom alla som har tillgång till informationen kan få reda på var du befinner dig och hur du rör dig. För att skydda din integritet kan du manuellt inaktivera geotaggning i enhetens inställningar.
2. Håll koll på vad som finns i bakgrunden
När du tar selfies eller andra bilder är det viktigt att ha koll på eventuella objekt eller landmärken som syns i bakgrunden. Ibland kan de inslagen oavsiktligt avslöja information som kan riskera din integritet. Undvik att få med ID-kort, pass eller andra dokument som visar dina personuppgifter. Var också försiktig när du delar semesterbilder eftersom det kan ge brottslingar information om att din bostad är obevakad.
3. Ta bort metadata från dina foton
Varje foto du tar innehåller metadata med bland annat information om exakt tid och plats där fotot togs. Om du vill ta bort den datan kan du göra det genom att gå in i filens egenskaper och välja alternativet att ta bort metadata. Med den informationen borttagen skyddar du din integritet och undviker att oavsiktligt avslöja var du befinner dig.
4. Se till att ditt VPN alltid är på
Ett VPN hindrar webbplatser och tjänster, även sociala plattformar, att få reda på din IP-adress och din plats. Ett av de enklaste sätten att använda ett VPN är att skaffa en VPN-router som ExpressVPN:s Aircove. Det gör att alla enheter på ditt hemnätverk hålls skyddade. En VPN-router krypterar internetanslutningen på alla dina enheter, även på dem som normalt inte är kompatibla med VPN-appar, som smart TV-system och spelkonsoler.
30 dagars pengarna-tillbaka-garanti